måndag 22 juni 2009
(Re)incarnation? II
What happens after we die?
Quite often the Buddha just refused to answer all such questions or you could say he answered with his "noble silence".
He had no concern for what happens after death and/or maybe did not know.
The Buddha is said to have given a few different answers to what happens to a Buddha after death, and one of the most often cited is this:
Ven. Malunkyaputta arose from seclusion and went to the Blessed One.
On arrival, having bowed down, he sat to one side.
As he was sitting there he said to the Blessed One, "Lord, just now, as I was alone in seclusion, this train of thought arose in my awareness: 'These positions that are undeclared, set aside, discarded by the Blessed One... I don't approve, I don't accept that the Blessed One has not declared them to me.
I'll go ask the Blessed One about this matter. If he declares to me that 'The cosmos is eternal,' that 'The cosmos is not eternal,' that 'The cosmos is finite,' that 'The cosmos is infinite,' that 'The soul & the body are the same,' that 'The soul is one thing and the body another,' that 'After death a Tathagata exists,' that 'After death a Tathagata does not exist,' that 'After death a Tathagata both exists & does not exist,' or that 'After death a Tathagata neither exists nor does not exist,' then I will live the holy life under him.
Then I will live the holy life under him.
If he does not declare to me that "The cosmos is eternal,"... etc. or that "After death a Tathagata neither exists nor does not exist," then I will renounce the training and return to the lower life.'
[The Buddha answered]:
"Malunkyaputta, did I ever say to you, 'Come, Malunkyaputta, live the holy life under me, and I will declare to you that "The cosmos is eternal,"... etc. or that "After death a Tathagata neither exists nor does not exist,"
"No, lord."
"It's just as if a man were wounded with an arrow thickly smeared with poison.
His friends & companions, kinsmen & relatives would provide him with a surgeon, and the man would say, 'I won't have this arrow removed until I know whether the man who wounded me was a noble warrior, a priest, a merchant, or a worker.' He would say, 'I won't have this arrow removed until I know the given name & clan name of the man who wounded me... until I know whether he was tall, medium, or short...
Until I know whether he was dark, ruddy-brown, or golden-colored...
Until I know his home village, town, or city...
Until I know whether the bow with which I was wounded was a long bow or a crossbow...
Until I know whether the bowstring with which I was wounded was fiber, bamboo threads, sinew, hemp, or bark...
Until I know whether the shaft with which I was wounded was wild or cultivated...
Until I know whether the feathers of the shaft with which I was wounded were those of a vulture, a stork, a hawk, a peacock, or another bird...
Until I know whether the shaft with which I was wounded was bound with the sinew of an ox, a water buffalo, a langur, or a monkey.'
He would say, 'I won't have this arrow removed until I know whether the shaft with which I was wounded was that of a common arrow, a curved arrow, a barbed, a calf-toothed, or an oleander arrow.'
The man would die and those things would still remain unknown to him.
In the same way, if anyone were to say, 'I won't live the holy life under the Blessed One as long as he does not declare to me that 'The cosmos is eternal,'...
Or that 'After death a Tathagata neither exists nor does not exist,' the man would die and those things would still remain undeclared by the Tathagata.
So, Malunkyaputta, remember what is undeclared by me as undeclared, and what is declared by me as declared.
And what is undeclared by me? '
The cosmos is eternal,' is undeclared by me. '
The cosmos is not eternal,' is undeclared by me.
'The cosmos is finite'... 'The cosmos is infinite'...
'The soul & the body are the same'...
'The soul is one thing and the body another'...
'After death a Tathagata exists'...
'After death a Tathagata does not exist'...
'After death a Tathagata both exists & does not exist'...
'After death a Tathagata neither exists nor does not exist,' is undeclared by me.
And why are they undeclared by me?
Because they are not connected with the goal, are not fundamental to the holy life.
They do not lead to [non-attachment], dispassion, cessation, calming, direct knowledge, self-awakening, Unbinding. That's why they are undeclared by me.
-Cula-Malunkyovada Sutta
http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.063.than.html
http://www.vipassana.com/canon/majjhima/mn63.php
http://www.buddhismtoday.com/english/texts/majjhima/mn63.html
http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.063.than.html
And why did he refuse to answer the question of what happens after we die?
Because it was not important, and somewhat "already implied" in his teachings (see bold section above).
May the force be with you
Fugen
Walking into it... II
A man walked into "it".
Said "OW!"
And walked off...
May the force be with you
Fugen
Walking into it...
A man walked into "it".
Said "Shit!"
And wiped it off.
May the force be with you
Fugen
Bookreview: visdomens energi

Hej.
En bokrecension skriven för en tidning, lägger den här så länge...
Hi.
A bookreview written for a magazine, will be available in english someday...
Visdomens energi
Vilka livsproblem har vi något stressade västerlänningar, och varför är vi så missnöjda med den situation vi lever i?
Visdomens energi är en slags vägvisare till hur lamaismen kan hjälpa att nå ett bättre livssituation. Den är ”skriven” av två lamor från Tibet, Lama Yeshe och Zopa Rinpoche.
Jag säger ”skrivit” för egentligen innehåller den ett urval föreläsningar som gjorts av de bägge under sommaren 1974, då dom var på in första turne i USA, och som senare reviderats och getts ut i bokform. Lagom till dess 25-års jubileum ges nu denna bok ut på nytt.
Boken är fylld med visdom och användbara råd, och kan ses som bra introduktion till nyckelprinciperna inom och lamaismens övningar. Med mycket värme och humor förklarar de hur vi med hjälp av meditation kan bli visare och mer upplysta och få bättre kontroll över våra liv.
Egentligen är det inte en bok utan två, där den första delen handlar om hur man ska ”beträda den andliga vägen”. Där det första kapitlet handlar om varför man ska ägna sig åt dharma. Andra kapitlet om hur man ska närma sig ”dharmastudierna”. Och så vidare om hur man kan försöka förstå orsakerna till lidande, missnöje och hur man ska behärska sinnet.
Man tar upp sådana saker som att sittandetinte är det viktiga, utan utövandet. Dom säger vidare att buddhas lära är enkel och rättfram, men att inte alla kan tillägna/lära sig den. Vidare säger dom att orden och lärorna är av en ringa betydelse, det som är viktigt är din egen upplevelse av dharma.
Del två, eller den andra boken, är i allt väsentligt en ”meditationskurs”, där man tar upp olika övningar, sätt att ”tolka” dom och sätt att dra nytta av dom.
Man börjar med att prata om hur man ska sitta och en enkel bön och ett mantra, för att sedan diskutera vad ”andliga övningar” är så bra för. Man fortsätter sedan med att dsikutera varför det är så bra att ha en kropp samt ett sinne. Hela den andra boken har det här upplägget, man får en meditationsform som sedan diskuteras. Boken avslutas med ett kapitel om varför det är så viktigt att förena dharma med vårt dagliga liv samt en kort ordlista och litteraturlista.
May the force be with you
Fugen
Bookreview: Brad Warner
En bokrecension skriven för en tidning, lägger upp den här så länge...
Hi.
A bookreview for a swedish magazine, will be available in english someday...
Två böcker till priset av en
Nämner man Brad Warner får man alltid starka känslor (och ibland starka ord…).
Mannen har kallats ”the pornobuddhist”, han skriver artiklar för suicide girls (http://suicidegirls.com/news/contributors/brad_warner/), en sida som kanske inte kan laddas in om du har ”inteförbarngallringsinställningar” på datorn. Men det går även att läsa dom på hans egen hemsida (http://homepage.mac.com/doubtboy/).
Han föddes 1964, har varit bassist i ett punkband, släppt ett antal egna skivor, blivit en zenpräst inom ”dogen sangha” samt skrivit två böcker,
Hardcore Zen: Punk Rock, Monster Movies & the Truth About Reality och Sit Down and Shut Up: Punk Rock Commentaries on Buddha, God, Truth, Sex, Death, and Dogen's Treasury of the Right Dharma Eye.
Den första, hardcore zen, handlar om hur han kom att bli engagerad i buddhism och tar upp en del av dess viktigare delar. Den andra, sit down and shut up, tar upp Zenmästaren Dogens bok Shobogenzo och med hjälp av den ytterligare ett djupt steg ned i buddhismen.
Han beskriver sitt synsätt som ”no bullshitbuddhism”, vilket i stort speglar hans böcker och artiklar, dom är raka, oftast enkla skrivelser om saker som kan verka svåra.
I den första av böckerna, Hardcore zen, så märks det att han varit med i punkscenen, den är full av referat till punklåtar och punkrelatreade tillfällen. Trots detta är det en mycket bra bok. Brad är snabb i vändningarna, kvick i sitt språk och man har ibland svårt att hålla tillbaka ett leende. I kapitel såsom ”gimme some truth” och “The great heart of wisdom sutra” gör han upp med stora buddhistiska begrepp såsom sanning och hjärtsutran. Ett av de mest refererade kapitlen i boken ”Dont worry, it will come… with enlightenment!” pratar han om ”Kensho” och tar upp en händelse som närmast kan beskrivas som ett ”kenshoögonblick”.
I kapitlet ”In my next life i want to come back as a pair of lucy liu’s pants” gör han upp med frågor kring reinkarnation som han fått. Han framhåller även den åsikt som framhölls av kanja odland-sensei i buddism-nu nr 2-2008 ”vi är alla en”, vilket även genomsyrar delar av hans andra bok, Sit down and shit down.
I “Sit down and shut up” märks det att han har kommit en bit I sin utveckling, både som författare och som buddhist. Språket är mycket bättre och hans framhållning av olika buddhistiska begrepp visar på en större förståelse av buddhismen. Det kan även vara så att han har en annan bok att förhålla sig till hjälper till. Utgångspunkten för ”Sit down and shut up” är Zenmästaren Dogens bok ”shobogenzo”, en bok på uppåt 1200 sidor om zenbuddhism.
I kapitel såsom ”why dogen matters” och ”Genjo koan” förklarar han vikten av dogen och hans skrivelser, både ur en personlig och övrig synvinkel.
I kapitel som ”cleaning up your room” och ”evil is stupid” går han in på vårt eget tillstånd och vad vi måste göra för att förbättra vår situation.
Men han är inte utan kontroverser, i kapitlet ” The day they shot a hole in the jesus egg” går han in på att det närmaste en buddhist har till en ”Gud” är ”universum” själv, vilket har startat ett stort rabalder inom buddhistsiska kretsar och även lett till att människor lämnat hans sangha.
Även fast han kan vara en kontroversiell och ibland provokativ skribent, så har han en hel del poänger. Jag tänkte avsluta med ett refererat ur ”sit down and shut up”:s kapitel Zen and stress management: ”If there’s any single point i dont mind repeating until you’re sick to death of it, it’s that there are never any shortcuts.”
May the force be with you
Fugen
Bookreview: the hermit and the well

Hej.
En bokrecension ämnad för en tidning, slänger upp den här så länge.
Hi.
This is a bookreview for a swedish magasine, putting it up here, for the time being...
It's in swedish, but will be able in english someday...
The hermit and the well
Thich Nhat Hanh
Thich Nhat Hanh är kanske en av dagens mest kända munkar. Han föddes 1926 och blev munk vid 16 års ålder i vietnam. Dock bor han nu i ”plum village” i frankrike eftersom han blev ”banned” av det sittande styret i Vietnam 1966. Han har blivit nominerad till nobels fredspris och har varit med att starta upp rörelsen engagerad buddhism, "engaged Buddhism," vilken vävde ihop traditionella meditativa övningar med aktivt ickevåldsinriktad civil olydnad. Han är också en av de mest producerande författarna i vår, över hundra titlar, inom så skilda områden som budhism, poesi, böneböcker och barnböcker.
“The hermit and the well” är en självbiografisk barnbok enligt baksidetexten. Den handlar om hur en liten pojke följer med sin klass på en tur upp i bergen men bestämmer sig för att leta upp eremiten som bor på berget. Medan han går och letar i skogen så hör han ljudet av vatten, och han finner en liten damm. Törstig som han är dricker han lite och fylls av en outsäglig välmåga.
Många år senare, som en gråhårig man minns han händelsen, och här kommer också ”poängen” med hela historien:
” That was many years ago that i climbed that mountain. Now I am an old man. But the image of the well and the sound of dripping water are still alive inside me. You too have met your hermit. Maybe it was a rock , a tree, a star, or a beautiful sunset.
The hermit is the Buddha in you.”
Även om boken är “självbiografiskt” skriven på ett underbart sätt, så är det inte därför jag tycker den är så bra, utan det är bilderna och bildspråket.
Boken är illustrerad av enVo-Dinh Mai på ett underbart sätt med akvareller som nästan verkar levande.
Detta är inte en bok som ska läsas, den ska upplevas.May the force be with you
Fugen
När jag dör vill jag återfödas som en chokladkaka.
Egentligen var detta stycke ämnat som en tidningsartikel, men jag lägger ut den här så länge...
For all the english viewers, i'm sorry this piece is in swedish, it is meant to a piece in a paper, but I'm putting it here for the time being, and it will someday be in english for all viewers pleasure...
När jag dör vill jag återfödas som en chokladkaka.
Reinkarnation är något som ofta diskuteras i buddhistiska kretsar, även om det inte är ngt buddhistiskt i grunden. Vi skall i den här artikeln ta en titt på varför reinkarnation inte finns enligt den buddhistiska trosuppfattningen.
Vi börjar med att fråga oss ”vad är reinkarnation?”
Ordet reinkarnation kommer ifrån latinet och betyder "Åter i köttet". Med reinkarnation menas att komma en gång till, oftast refererande till något som kan likna en ”själ”, att Reinkarneras en andra gång eller tredje eller fjärde eller hundrade gång.
Buddhismen säger att detta sätt att se på saker och ting är helt fel.
Betrakta sedan meningen ”Fu sho- Fu metsu” från hjärtsutran. Den brukar översättas som ingen födelse- ingen död, vilket verkar klokt, men är i själva verket ganska missvisande.
Det borde egentligen översättas ”ingen början på existens- inget slut på existens”.
Vad grundar jag då detta på, förutom den direkta översättningen? Och existens av vad?
Existensen som åsyftas är den av ”jaget”.
En av de allra viktigaste principerna inom buddhismen är den om ”icke-jaget” (anatta).
Den här principen är riktad mot illusionen att var och en av oss har ett ”jag”, ett essentiellt ”mig” som består oförändrad hela livet igenom.
Enligt buddhismen existerar ingen sådan entitet.
En person är en konstant föränderlig hög mentala och fysiska faktorer som kallas Skandhas.
Nagasena, en munk på 100-talet f kr., beskrev det hela som en analogi mellan en man och en kärra, där de olika delarna på kärran byttes ut allteftersom.
Precis som att det inte finns ”en ” kärra som framhärdade de olika bytena, så finns det inget enskilt ”jag” som består genom alla förändringar vi genomgår (se tex Milindapanha).
Och om det inte finns ngt existerande jag, vad är det då som reinkarneras?
Vad händer när vi dör?
Buddhister tror inte att ”döden” är slutet på allting.
Om du frågar vad som händer när ”du” dör är svaret på frågan enkel.
Du har aldrig existerat i den formen förut över huvudet taget, så ”du” dog inte.
Det är till och med så att den konstant föränderliga högen som du trodde var ”du” dör och återföds var ögonblick (en sidofakta är att man inom vissa buddhistiska grenar har bestämt hur många ögonblick det går på en sekund..).
Sett till det så inser man ju att om det var några problem kring återfödelse efter döden så måste det ju finnas likartade problem för återfödelse i livet.
Men buddhismen, menar på att det finns inget sådant problem, en persons ”beståndsdelar” förändras konstant under ”livet”, efter döden så formas dom bara till något annat, till och med en chokladkaka.
Principen om ”icke-jaget” gäller inte bara personer utan allting, alla saker är utan, tomma på ett bestående ”jag”.
Precis som att personer är vad dom är, inte på grund av ett ”jag”, utan på grund av olika förhållanden, så är alla saker beroende av definierande, förhållande faktorer.
Se till exempel tidningen du håller i din hand.
Den skulle inte finnas om inte det var för yttre faktorer (någon som läste, höll i den osv) och inre faktorer (papper och trycksvärta mm ) som satts ihop för att forma denna ”tidning”.
Om alla dessa faktorer försvann skulle det inte finnas någon ”tidning” kvar.
Eftersom alla saker uppkommer och kvarstår på grund av sammanträffandet av olika faktorer/villkor, så säger man att världen utmärks av villkorlig samverkan (eller samberoende uppkomst, pratitya samutpada).
Varje ”ting” är vad det är, inte för att den består av ett bestående jag, utan på grund av förekomsten av ett antal olika villkor.
I Avatamasaka Sutran står det ” The mind, the Buddha, living creatures - these are not different things. “. Med detta menas att vi alla är ett, det är ingen skillnad.
Följande är taget ur Buddhism in a Nutshell: The Four Seals of Dharma av Dzongsar Khyentse Rinpoche:
"His Holiness the Dalai Lama often speaks of this downfall of not understanding emptiness. A correct understanding of emptiness leads us to see how things are related, and how we are responsible for our world. […] Everything in samsara and nirvana—from the Buddha’s head to a piece of bread—everything is emptiness. There is nothing that is not included in ultimate truth. […] All phenomena are empty; they are without inherent existence. This is actually the ultimate view of Buddhism; the other three are grounded on this third seal."
"Everything is emptiness" = allt är sammanlänkat och ömsesidigt beroende; det vill säga allt är, i den meningen, Ett.
Och om allt är ”ett”, hur blir det då med reinkarnationen?
Buddhadasa Bhikkhu har skrivit följande:
" With rebirth, it is the same - they make assertions just as if they had seen the death and the subsequent birth of the same individual with their own eyes ! This misrepresents the Buddha's main message, wich teaches the non-existence of "the individual", of "the self". Even though "I" am sitting here now, there is no individual to be found. When there is no individual what is there to die ? What is there to be reborn ?"
Mäster Dogen använder i ”Shobogenzo” ett annat ordval, men kommer fram till ungefär samma slutsatser:
“Firewood becomes ash; it can never go back to being firewood. Nevertheless, we should not take the view that ash is its future and firewood is its past.
Remember, firewood abides in the place of firewood in the Dharma. It has a past and it has a future. Although it has a past and a future, the past and the future are cut off.
Ash exists in the place of ash in the Dharma.It has a past and it has a future. The firewood, after becoming ash, does not become firewood.”
Ok, det finns ingen själ, inget ”jag” och jag kan inte återfödas som människa. Men om jag nu ska bli ngt annat efter det här vill jag bli en chokladkaka, för finns det något bättre än en blandning av choklad och kaka?
Och om någon i fortsättningen vill diskutera reinkarnationen av jaget ska jag göra som sidharta gjorde, hålla käft och stirra på dom tills dom skärper sig och koncentrerar sig på viktigare saker.
May the force be with you
Fuge